Utbildningsavtalet fyller 60 år

Vad som krävs för att bli certifierad montör har förändrats genom åren – men målet har alltid varit detsamma; en kvalitativ utbildning och yrkeskunniga montörer.

1965– Certifikatet införs. För att bli certifierad arbetade man som lärling i två år efter skolan och fick sitt certifikat efter ett visst antal arbetade timmar.

1998– Branschprovet införs för att säkerställa att alla lärlingar får en likvärdig utbildning – oavsett skola, företag eller var i landet de arbetar. Provet bestod av två delar:

• Systemkunskapsprov i slutet av skolutbildningen
• Fyra-dagarsprov i slutet av lärlingstiden. Den som underkändes på någon del behövde göra om hela provet.

2007– Nu behöver man bara göra om den del som inte blev godkänd – teori, svets eller installation.

2008 – Systemkunskapsprovet tas bort från skolan och integreras i branschprovet i slutet av lärlingstiden.

2017 – Branschprovet får den struktur det har idag, uppdelat i tre separata delar: ✔ Svetsprovet genomförs i skolan ✔ Teoriprovet görs digitalt på företaget ✔ Installationsprovet genomförs under två dagar på en provplats

2024 – Branschcertifierad VVS-montör blir nivåplacerad på SeQF nivå 5. Nivåplaceringen är ett formellt erkännande av att lärlingstiden är en kvalitativ färdigutbildning.

Branschprovet testar bland annat lärlingens förmåga att planera sitt arbete, följa ritningar, systemförståelse och – inte minst – säkerhet. En felaktigt utförd installation kan i bästa fall vara en installation som inte fungerar, i värsta fall en som utgör en risk för människor.

För industrirörmontörer, VVS-isolerare och isoleringsplåtslagare har branschprovet tidigare bestått av både teori och praktik. Idag består dessa prov, precis som för sprinklermontörer, av ett teoriprov. Branschprovet är en kvalitetssäkring, lärlingarnas kunskap testas av för att säkerställa att de har den kunskap branschen behöver. Redan innan 1965 kunde de montörer som vill göra ett kompetensprov för att få gesällbrev. Det provet bestod av en komplett VVS-installationsprov i en villa med pannrum.

Utbildningen till montör inom VVS-branschen har genomgått flera förändringar genom åren för att möta branschens behov och säkerställa en hög kompetensnivå hos montörerna.

1963 – Fackskolor med praktisk inriktning
De tvååriga fackskolorna var starkt praktiskt inriktade. Efter utbildningen följde en tvåårig lärlingstid innan man kunde bli certifierad VVS-montör.

1971 – VVS-utbildningen blir en del av gymnasiet
En stor gymnasiereform infördes och innebar att fackskolorna omvandlades till tvååriga gymnasielinjer, där VVS-utbildningen blev en del av byggprogrammet. Kärnämnen fick större plats, vilket ledde till att andelen karaktärsämnen minskade. Efter utbildningen följde fortfarande en tvåårig lärlingstid innan certifiering.

1995– Gymnasiet blir treårigt
En omfattande gymnasiereform genomfördes, vilket innebar att alla nationella program blev treåriga och gav behörighet till högskolestudier. VVS- och industrirörsutbildningen blev en del av Energiprogrammet, där även drift och underhåll samt fartygsteknik ingick. Isoleringsutbildningen placerades inom Byggprogrammet. Arbetsplatsförlagt lärande (APU) infördes, och yrkesexamen (nuvarande branschprovet) med både ett teoretiskt och praktiskt prov infördes efter två års lärlingstid.

2011– VVS- och fastighetsprogrammet startar Den nya gymnasiereformen innebar att VVS-montörsutbildningen flyttades till det nyinrättade VVS- och fastighetsprogrammet. Inom inriktningen VVS kan man utbilda sig till VVS-montör, industrirörmontör, sprinklermontör och isoleringsmontör. Karaktärsämnena fick återigen en större plats i utbildningen, och arbetsplatsförlagt lärande (APL) infördes.

Samtidigt infördes möjligheten att läsa utbildningen som en gymnasial lärlingsutbildning, där minst 50 % av utbildningen sker på ett företag.

Till skillnad från tidigare yrkesprogram ingick inte längre grundläggande högskolebehörighet automatiskt, men elever kunde välja att läsa till de kurser som krävdes.

2023– Grundläggande högskolebehörighet ingår Alla yrkesprogram fick från och med 2023 grundläggande högskolebehörighet som en del av programmet. För VVS- och fastighetsprogrammet innebar det att programmet utökades från 2 500 poäng till 2 800 poäng. Elever har dock möjlighet att välja bort högskolebehörigheten om de så önskar.

2025 – Gy25 införs
I och med Gy25 ersätts gymnasieskolans kurser med ämnen, vilket ska ge en tydligare progression av kunskap genom hela gymnasieutbildningen. Detta innebär en ny struktur där utbildningen blir mer sammanhållen och anpassad efter arbetsmarknadens behov.

Den utbildning som eleverna får i skolan lägger grunden för deras fortsatta lärande på företag. Därför är det viktigt att kvalitetssäkra både skolor och utbildningens innehåll för att säkerställa att eleverna är väl förberedda inför lärlingstiden. Vi började redan 2010 att godkänna skolor, och konceptet utvecklas ständigt för att möta branschens behov.

Branschrekommenderad utbildningsanordnare
Konceptet Branschrekommenderad utbildningsanordnare startade 2010, där de lokala yrkeskommittéerna var ansvariga för skolorna i respektive region. För att bli godkänd behövde en skola uppfylla specifika krav avseende kurser, lokaler, läromedel, lärarbehörighet, branschanpassad APL samt material och verktyg. För att säkerställa utbildningens kvalitet genomfördes en elevenkät där elevernas upplevelse av utbildningen utvärderades. Skolorna behövde varje år ansöka på nytt för att visa att de fortfarande uppfyllde kraven.

Förstklassig skola
År 2013 bytte konceptet namn till Förstklassig skola. Begreppet "förstklassig" syftade på att utbildningen skulle hålla hög kvalitet och vara tydligt kopplad till branschens behov. Kraven för att bli godkänd skärptes, och ett teoretiskt prov infördes i slutet av utbildningen. Resultaten från provet användes för att ta fram ett kompetensindex för varje skola, vilket gjorde det möjligt att jämföra skolorna både regionalt och nationellt.

Utöver kompetensindex infördes även ett nöjdhetsindex baserat på elevernas upplevelse av utbildningen. Syftet var att mäta hur nöjda eleverna var med sin utbildning och identifiera områden för förbättring.

För att ytterligare kvalitetssäkra utbildningen infördes ett förberedande prov innan eleverna påbörjade sin första APL. Provet testade deras kunskaper om verktyg, arbetsmiljö och material.

Ett gemensamt gymnasiearbete togs också fram för samtliga skolor. Gymnasiearbetet utformades utifrån de kunskapskrav som företagen har på elever som avslutar sin gymnasieutbildning.

VVS-college
För att stärka kopplingen mellan utbildningen och arbetsmarknaden bytte konceptet namn till VVS-college år 2020. I samband med detta fick yrkesnämnden mer resurser för att arbeta mer strukturerat med godkännande av skolor.

Kraven för att bli godkänd har skärpts ytterligare. Bland annat krävs nu att lärarna som undervisar i VVS-ämnen har branschcertifikat.

Genom VVS-college säkerställs att eleverna får en utbildning av hög kvalitet och är väl rustade för en framtid inom VVS-branschen.

Vägen till att bli certifierad montör börjar för de allra flesta i skolan där grundutbildningens ges, därefter fortsätter man färdigutbildningen som lärling på ett företag. Skolutbildningen styrs av Skolverkets krav tillsammans med branschens egna riktlinjer medan lärlingstiden följer yrkesnämndens system för uppföljning – ett system som har utvecklats och förändrats genom åren.

Tidigare dokumenterades lärlingens utveckling i lärlingsböcker. Arbetsgivaren fyllde i vilka arbetsuppgifter lärlingen genomfört och gav omdömen om arbetsskicklighet, ordning och uppförande. Dessa böcker skickades sedan in till lärlingsnämnden, som utfärdade certifikat när lärlingstiden var fullgjord.

För att skapa en tydligare struktur infördes senare utbildningsrapporter, där olika arbetsmoment listades för att säkerställa att lärlingen fick en bred och allsidig utbildning. Dessa rapporter skickades in varje halvår till dåvarande yrkeskommittéer, som granskade och registrerade lärlingens utbildning i datasystemet VEXA.

2014 togs nästa steg i utvecklingen när KUB infördes – ett webbaserat system för att förenkla och effektivisera uppföljningen av lärlingstiden. I KUB tecknar företaget och lärlingen ett utbildningsavtal, och färdigutbildningen innehåller både teoretiska frågor och tydliga praktiska moment. Arbetsgivaren har också en viktig roll i att intyga att lärlingen uppnått kunskapsmålen innan det är dags för branschprovet. Syftet med KUB är att göra det ännu tydligare för både arbetsgivare och lärling vad en montör ska kunna och utbildas i under lärlingstiden.

"Om jag fick leva mitt liv igen skulle jag bli rörmokare." Så sägs det att Albert Einstein 1954 skrev i ett brev där han uttryckte sin längtan efter frihet, självständighet och ett konkret arbete, värden han såg förkroppsligade i just rörmokaryrket.

Einsteins ord påminner oss om något grundläggande; det finns en stolthet och ett värde i att arbeta med både händer och huvud och i att skapa funktion, trygghet och hållbarhet för andra människor.

Kompetensförsörjning är en av VVS-branschens största framtidsfrågor. För att säkra tillgången på utbildade montörer krävs långsiktighet, engagemang och ett gemensamt ansvar från skolor, företag och samhället i stort. Antalet som söker till yrkesutbildningar varierar över tid och påverkas av faktorer som konjunktur, trender och ungas framtidstro. Men behovet av yrkesskickliga montörer i VVS-branschen består, oavsett låg- eller högkonjunktur.

Rekrytering börjar redan innan gymnasiet. Det handlar om att nå unga i tid, väcka nyfikenhet för yrken de kanske inte känner till och visa att en yrkesutbildning är en väg till både jobb och utveckling. Här spelar studie- och yrkesvägledare, inspirerande undervisning och samverkan mellan skola och bransch en avgörande roll. Sedan 1965 har vi arbetat för att kvalitetssäkra yrkeskunskap och få fler att välja en yrkesbana inom VVS-branschen. Idag erbjuder vi lektionsmaterial för mellan- och högstadiet, samarbetar med skolor för att ge studie- och yrkesvägledare relevant och rättvisande information om branschens möjligheter och lyfter elever som valt att utbilda sig inom VVS.

Även om Einstein aldrig blev rörmokare fångade han något tidlöst. Värdet av ett yrke där man gör konkret nytta, arbetar självständigt och skapar något som verkligen behövs. Just därför fortsätter vi arbeta för att fler ska få upp ögonen för en framtid inom VVS.